Fel sida av planeten

Alltså på riktigt så bor jag på fel sida av jorden. Planeten. Vintergatan(?)...Är det ens möjligt att det är såhär kallt? Drömmer jag? 27 MINUSGRADER?!? Drömmer. Ja. Det hoppas jag verkligen att jag gör. Om inte....Så väck mig när det är vår och fåglarna börjar kvittra igen. Alltså, man kan ju fan knappt andas in luft genom lungorna när man är ute i dethär vädret. Lungorna blir ju igenisade. Vad äre frågan om? Jamen...Jag menar...När ögonbrynen isar igen och hårslingorna blir istappar undrar man ju om vädergudarna inte ser att dom gått över gränsen för ett tag sen. Snälla. Gimmie some sun!!!! Ärligt. Har insett att jag verkligen inte gillar vintern. Den är fin att titta på (genom fönstret), men ofin att vistas i. Ge mig sommar nu. Om vädergudarna finns så äre läge för dom att visa sig imorgonbitti. (Ha överseende med min snögubben det var slut snö här jag vet att den är ful....)

 

 

Jag bjuder på denhär

Igår tappade jag bort min nyckel, eller... tappade bort och tappade bort..hetsade bort den (och fick hjärnstillestånd när jag behövde den för att slänga soporna). Jag tänkte inte så mycket mer på det igår, hämtade extranyckeln och vippps vare fixat! Jag glömde som bort att den var borta om jag ska vara helt ärlig, fram tills idag när vi skulle iväg och köpa lördagsgodis. Alltså. Det var kaos. Jag började hetsa. Kollade igenom mina byxor. Mina jackor. Mina skor. Mina kläder. Under mattan. På hatthyllan. I trapphuset. I tvättkorgen. I min morgonrock. I mina skåp. Bakom micron, ja u name it. Överallt där man kan kolla, och även där man inte kan kolla...Kollade jag efter min nyckel. När jag insåg att det var lönlöst tvingde jag även pappa och komma med min extrayckel till bilen (jag var säker att jag glömt den i bilen..vilket jag såklart inte hade. Jag blev så uppstressad att jag ringde Theos pappa och frågade om jag glömde bilnyckeln i hans bil då han lämnade Theo, då han förvånat undrade huuuuurr jag kunde tro det med tanke på att jag körde bilen hem från willys(?) (jag skrattade högt o började fundera om jag tappat mina hjärnceller i samband med nyckelknippan). Hur som helst fick jag panik. Panik panik panik och började röjja runt i lägenheten ett x antal timmar. Juuuust... just när jag tänkte ge upp...Gick jag och ställde mig brevid min röda jacka (fråga mig inte varför....av någon skum anledning) Och där var den. I min luva. I min huva, på jackan!!! Ja. Exakt. I luvan! Den jäveln. Den som jag letat efter ett x antal timmar. Den som fått mig förbannad. Den som förstört min morgon. Nyckelhelvetet. Alltså, från och med idag kommer jag skaffa ett nyckelskåp. Spika fast det i ytterdörren och alltid hänga upp mina nycklar EXAKT när jag kommer hem. Vill aldrig vara med om denhär incidenten igen. Never. Ever. Never. Ever. Ever.

 

 

Ingen annan än jag

 

2013 är här och man undrar vart fan dagarna, månaderna och det senaste året sprungit iväg. Det känns som om vissa dagar av år 2012 bara sprang iväg från mig, eller så kanske det var jag som sprang iväg/igenom dom? Sanningen är att jag tror att det var det sistnämnda som var det slutgiltiga alternativet. När det är nytt år blir det automatiskt så att man tänker på saker man vill förändra och saker man vill uppnå (jag iallafall). När man gör en förändring är A och O att den kommer från hjärtat och en själv. Att förändras för en annan människas skull kanske funkar ett tag, men för att nå en långvarig förändrig måste den komma inifrån. Jag har alltid varit sån som lyssnat på råd, men endå alltid gått min egen väg eller gjort det jag själv tyckt verkat vettigt, alltid gått på magkänsla. Vissa gånger har det slutat i totaaaalt kaos, medans andra val jag gjort har varit bland dom bästa i mitt liv. När ett nytt år inträffar börjar man alltid automatiskt gå igenom året som varit och händelser man är stolt, och mindre stolt över. Minnen börjar dyka upp och man kan känna sig lugn och stressad på samma gång. För mig handlar förändringarna inte speciellt mycket om att det blivit ett nytt år. För mig handlar förändringar jag vill göra för min egen skull, för min sons skull, och för framtidens skull. Ingen annan än jag själv kan förändra saker som jag är mindre nöjd med, och förändringen ligger i mina händer. År 2013 kommer bli förändringarnas år. Iallafall för mig.
LETS make this year to a good year!!!

Ur min vardag

*konversation mellan mig & min hyresvärd*

JAG: heeej uffe, det är susanna!
uffe: ja hej susanna..jag hör detj!
JAG: jo, jag ringer för att jag har några frågor.
UFFE: ja...?
JAG: *rabblar upp 2 frågor* och sen har jag ju
pratat med dig angående diskmaskin tidigare oxå..
UFFE: ja, jo det har du ju gjort ja.
JAG: ja, alltså nu äre ju så att jag har hittat en
... som jag tänkte köpa! men, finns det nåååågon
möjlighet att ni kan installera in den till mig?
UFFE: ja alltså.. som jag sagt tidigare så brukar
vi ju inte göra något sånt. kan du inte göra det själv?
JAG: alltså ufffe, lyssna! om JAG installerar den så
kan du RÄKNA med vattenskador, i hela huset!!!
UFFE: ring mig när du har fått hem diskmaskinen
så ska jag se vad vi kan göra :)