Allvarligt talat. Den här helgen har som ni vet varken börjat eller slutat bra. Och gissa vad? Veckan började inte bättre. Om jag ska vara ärlig, så började den katastrofalt. Jag körde Theo till dagis imorse och allting gick bra, fram tills jag skulle fortsätta köra till jobbet. När jag hade kört 1/3 av det jag skulle, stannade bilen och jag...såklart...förövrigt står den fortfarande kvar där den stannade. Jag har inte längre hat-kärlek till min bil. Just nu är mina känslor till bilen mer full av hat än kärlek. Jag är glad att jag har en bil, men jag hade varit gladare om jag hade haft en bil som sammarbetade med mig lite mer än vad den har gjort på senaste tiden. Uhhhhhh....Vilket morgon. Sitter på jobbet nu efter en hektisk morgon med både skrik och irritation från hjälpredan själv (pappa). Dagen kan ju inte bli sämre sa en annan person, vi får hoppas att den har rätt. Lägger ut en bild som inte alls har med min dag att göra, den får mig glad iallaflal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar