Visst är det sjukt, hur vi kan träffa en människa för att sedan undra hur man kunnat leva livet utan den? Hur någon från ingenstans kan komma in i ens liv, och man klickar till hundra procent på alla vis som går. Främlingar blir till kärlekar, främlingar blir till vänner, och tillsammans skapar man minnen för livet. Personen blir som en del av livet, och man börjar dela livets dagar med personen. Jag tycker det är häftigt, hur man kan gå från främlingar, till att bli närmare och närmare, och tillslut..bli närmare än man kunnat tro att man kunde komma en person.
Håller med, det är häftigt :)
SvaraRadera