Inte igår...Ni vet när man är små, kan man inte direkt välja vem man vill ska vara ens släktingar. Brunetten har hållt hårt i mig (som ni ser) enda sedan jag var liten och hon har fortfarande inte släppt taget om mig. Vi har försökt säga upp kusinskapen ett antal gånger (skämt och sido), men med tanke på att vi delar blodsband och dom inte går att bryta upp, kommer vi alltid finnas vid varandras sida. Vi har stampat, klampat, dunsat, gymmat, flygit, och dansat oss igenom våra dagar fram tills idag, fler ska det bli. Jag älskar dig, trotts att du dragit mig i hårslingorna ibland när du blir irriterad och du tror att du har rätt (fast jag vet att jag har rätt). Kärlek till dig, idag imorgon och föralltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar