29 juni 2012

En till av mig själv

Det ena projektet efter det andra, fixa här, fixa där, matcha ihop jobbet med dagis då jag har theo, hinna med träning, hinna med det jag själv vill göra, hinna vara ledig och hitta på saker med theo, och försöka att passa in livsschemat i min egen livsmall. Städa diska, stressa omrking, befinna mig i vaket tillstånd (stundstals med en sovande hjärna) för att jag sovit för lite, och försökt fixa för mycket. Ja, som ni märker listan kan göras lång. Jag klagar inte, men ibland känner jag att jag inte räcker till. Ibland önskar jag att jag hade en till person av mig själv, som kunde ställa sig och vika tvätten medans jag diskar eller tvärt om. En till av mig själv som kunde backa upp mig då jag känner att jag har för mycket måsten som jag inte hinner med. Jag har underbara människor runt omkring mig, som alltid hjälper mig då jag hamnar i nödsituationer som jag inte kan lösa på egen hand. Men ibland, ibland önskar jag att jag kunde ha en till av mig själv. Inte någon som bor hos mig, nej. Utan en till av mig själv (nej jag vet att det tyvärr inte går att fixa, men endå!!!). Jag klarar mer än jag tror, det har jag bevisat för mig själv för längesen. Men ibland, ibland hade det varit skönt att slippa livspusselschemat för att få allting att platsa.

I always shoot for the stars,
So if I fall, I  land on a cloud.

2 kommentarer:

  1. Livspusslet är nog det svåraste man kan lägga. Och nog är det irriterande många gånger att det faktiskt inte finns något facit, kanske är det tänkt att livspusslet aldrig blir färdigt. Att "gilla läget" är svårt, men till slut lär man sig prioritera olika i olika faser i livet. Man kan inte klara av allt, och det är ingen heller kräver det av en.

    SvaraRadera
  2. Försår vad du menar. Jobbigt när man känner sig otillräcklig :/

    SvaraRadera