Supermamman i sjön

Tidigare idag spenderade vi en stund vid nydala tillsammans med våra hedlundakompisar. Väl där satt vi inne och fikade, och allting var frid o fröjd! Efter ett tag började det blåsa, och theo skulle självklart upp på den lilla bryggan just precis då det började blåsa så parasollen började lätta från marken! Just som det kom värsta vinden.....flög kepsen som theo hade på huvet iväg, självklart ner i vattnet. Han blev såklart vädligt upprörd och började ropa "mamma! mamma!" och kollade på mig med stora ögon. Så, vad gjorde jag då? Självklart började jag ta av mig skorna, och plumsade ner i vattnet och innan jag ens han tänka var jag nere i vattnet och började jaga kepsen. Ankorna som lungt simmade omrking i sjön brevid kepsen blev skit skrajjjja för mig o snabbade sig iväg då jag hysteriskt kom iplumsandes. Jag tror faktiskt dom flydde med deras hjärtan i halsgropen (så less som jag förmodligen såg ut då jag jagade kepsen i vattnet) Jag promenerade och promenerade runt i vattnet, och när jag väl fick tag i kepsen som då var genomblöt, kände jag efter  hur jävla kallt det var....SÅ, jag skyndade mig upp ifrån sjön. Theo blev överlycklig då jag fick tag i kepsen, och  började skrika "hejja mamma hejja mamma!!!!!" då jag väl fått tag i den bortblåsta kepsen. Vad gör man inte för ens barn, liksom? Men, nu är vi alla torra och glada, har storhandlat, och ska ha en fortsatt trevlig dag.