När muren en gång rasat

När man väljer att öppna sig för en person och berätta personliga saker, blir man automatiskt sårbar. Om man är två om att dela någon av ens djupaste hemligheter, är man inte längre ensam om att veta. Jag har svårt att släppa in människor på djupet. När muren man under en lång tid byggt upp blivit raserad av någon andlening, blir man extra försiktig. Om muren en gång rasat, ställer man sig frågan om man vågar bygga upp den, med risk för att den faller igen. För att vinna måste man satsa, men frågan är hur mycket man är beredd att satsa för att vinna. Det går inte att bygga upp muren som rasat på en dag, ibland kan det ta flera år. Men när man är klar är muren starkare och stabilare än första gången den rasade, och då blir man extra försiktig för att den ska falla. Frågan som dyker upp igen blir då, hur mycket är jag beredd att satsa för att vinna, eller vågar jag överhuvudtaget satsa..igen?