Någon som man brukade känna

Några människor kommer in i ens liv under en längre tid, andra människor kommer in och lämnar spår för resten av ens liv. Personer som man alltid trodde skulle finnas i ens liv försvinner, och människor som man aldrig i sin vildaste fantasi skulle kunna tro att man skulle få något minne överhuvudtaget med, blir personer som man föralltid kommer minnas. Man kan förlora människor under vägen, som senare kommer tillbaka i ens liv, och när dom kommer tillbaka känns allting som första gången man sågs. Det är sjukt detdär. Hur en person som man delat så många minnen med, plötsligt kan kännas som en främling. Och hur någon som man delat allt med, endast bli någon som man brukade känna...Feel me?