Sömntåget har gått för längesen. Jag är verkligen sämst på att varva
ner. Jag vet knappt vad det är för någonting. Jag är alltid uppe tills
mina ögon somnar av sig själv, eller så stressar jag upp mig för att
klockan är mycket och jag inte har gått och lagt mig, som resulterar i
att jag inser att jag snart ska upp och stressar upp mig för det, som i
sin tur resulterar i att jag stressar upp mig för det och inte kan sova.
Vilket dilemma. Varför inte bara göra som andra normala människor, ta
på sig nattluvan & hoppa på sömntåget när det väl kommer, och gå och
lägga sig? Nej, när det handlar om mig ska det alltid vara värsta
projektet hahahh. Om det är så att sömntåg finns.....Så missar tåget
alltid att stanna och plocka upp mig.
22 juni 2012
21 juni 2012
Så jag tillkallade förstärkning
Vart ska jag börja? Med tanke på att jag inte spenderat många timmar hemma sedan jag slutade jobba idag men nyss la mig pladask i sängen, ska jag berätta dagens händelse. Vi skulle fara och handla, tog med en cd skiva och skruvade upp volymen i bilen, vevade ner rutorna och gasade iväg emot obs. Vi virrade omrking inne på affären i cirka en timme, när vi en halv kundvagn senare kom fram till kassan. Väl framme la vi upp våra varor, och dom började blippas in, då jag efter ett x antal varors inblippande började fundera över vart min legitimation var, för att kunna handla på jobbkortet. Kön blev längre och längre, och jag började böka runt och svänga upp och ner på väskan fortare och fortare...då jag tillslut, förtvivlat insåg att jag hade glömt mitt legg. Aha så vad gjorde jag då? Jag började självklart förklara varför jag hade glömt min legitimation hemma, och undrade om dom inte kunde göra ett undantag och ringa mitt jobb för att mitt jobb skulle säga att jag faktiskt var jag och att jag jobbade där. Min diskussion om att jag var jag fungerade riktigt dåligt, och jag märkte hur kunderna bakom mig blev mer och mer irriterade och undrade vad fan jag höll på med. Jag log glatt emot dombakom mig (den glada människa som jag är) för att lugna ner kön bakom mig, men möttes endast av arga blickar.. Jag satte då plan B i verket och ringde jobbet, förklarade att jag glömt min legitimation, att jag stod i kassan och stoppade upp hela kö-systemet..och att jag inte visste vad jag skulle göra, då min kära arbetskollega snällt sa "Det är sånt som händer, jag hoppar upp på vespan nu direkt. Där om 10. HAJJJ". Hanldningen resulterade i att min arbetskollega att fara med vespa från jobbet,att jag gjorde en köbildning inne på obs, och att jag jobbade över. Det ska vara jag som lyckas irritera och inkalla förstärkning för en enkel torsdags handling, ni vet...Jag
I really hate talking to myself
Jag hatar verkligen att prata med mig själv. Jag undrar vilka ni alla är som läser min blogg. Känner jag dig? Läser du bara för att? Vem är du, som läser just nu? Varför läser du? Hur hittade du hit?......Många frågor, förmodligen inte en kotte som vågar/vill/känner för o svara haha. Det skulle vara sjukt intressant om folk klev fram och komenterade någonting, så att jag vet att statestikssiffrorna inte ljuger. I really hate talking to myself. Nu lägger jag min bloggg-karriär på hatthyllan fram tills ni vågar kliva fram, kära/okära/hemliga bloggläsare.
Kalla mig poeten
För ibland är det svårt att komma på
Vilken väg det är, som man egentligen vill gå,
När man tänker och tänker men inte vet endå,
Vem är det som ska berätta vart det är man ska gå, då?
Vilken väg det är, som man egentligen vill gå,
När man tänker och tänker men inte vet endå,
Vem är det som ska berätta vart det är man ska gå, då?
Ibland får jag världens tänkar attacker. Attackerna kan hålla i sig så länge att jag inte kan sova. Jag befinner mig för tillfället i en tänkar attack. Ni vet då man tänker så mycket på allt plus lite till att alla tankar blir ett virrvarr? Ah, just precis...Där befinner jag mig.Dom kommer alltid smygandes på natten, framförallt dom kvällar som jag verkligen behöver sova för att jag ska upp tidigt dagen efter. Ibland är det dom beslut man ska ta själv, som är dom svåraste att besluta. Önskar ibland att jag kunde överlåta vissa av mina livsbeslut åt någon annan, for real.
20 juni 2012
Felparkeringen skapade ett jävla liv
Jag är en person som blir sjukt glad över små saker. Det behöver inte vara någonting stort eller värsta grejen, små saker utöver det vanliga gör mig lika glad som en taggad ko som ska ut på grönbete efter en alldelles för lång tid i ladan (haha) . Som idag, var jag sjukt less på alla mina skivor i bilen, så jag bestämde mig för att bränna en ny. Så, jag brännde en ny....och dagen blev genast mycket bättre. Älskar nämligen att gasa omkring och pumpa musik, sjunga högt när ingen hör, för att sedan skratta åt mig själv och tänka "tur att jag är själv i bilen" när jag sitter och ylar alldelles för högt. Idag var jag förbi bästa skåningen med familj och fikade. Lilla loie blir ett idag. Det känns så sjukt att det var 1 helt år sen jag stampade in på BB och undrade vart loie var för någonstans, (han låg förövrigt i sängen under täcket, men så liten som han var såg jag honom inte) Tiden går så fort, vissa dagar alldelles för fort. Förövrigt....
Blev det han även bli ett jävla liv innan jag hade fikat klart, då jag tydligen hade parkerat min bil på någons parkering. Människan (som hade kämpat sönder, och ringt alla möjliga organisationer för att få reda på vem ägaren på bilen som hade parkerat på hans plats var, vilken är min pappa) Omedvetandes skapade jag alltså ett jävla liv, då ägaren ringde pappa, och pappa ringde mig och undrade vad jag höll på med.. Han nojjade upp sig för att bilen står på honom, och frågade om jag inte hade pengar för att parkera som en normal människa. Jag som endast såg att parkeringen var ledig, hade såklart bara parkerat och inte kollat om den var förhyrd eller inte. Som tur var han jag gasa ifrån parkeringen innan det uppstod några större incidenter. Nu är jag hemma, nu ska jag se film o sen sova...Imorgon väntar jobb, och resten av veckan/helgen väntar jobb....
Sjukt hur kreativ man kan vara...ibland
När jag får för mig någonting som jag vill ändra i lägenheten, ser jag plötsligt hur en sak jag vill ändra blir två, två saker bli tre, and so on! Oftast resulterar mitt tänkande i att jag i slutändan av tänkandet har en helt ny lägenhet, men men tanke på att alla affärer var stänga igår då jag påbörjade mitt projekt, fick jag nöja mig med dom saker jag faktsikt har. Igår började jag min ommöblering i sovrummet...När jag hade dragit ut sakerna från sovrummet, insåg jag plötsligt att jag hade planerat att möblera om, men jag hade ingen plan på hur jag ville möblera? Smart tjej. Jag gick iväg, kokade kaffe, tänkte en stund och gick sedan tillbaka och påbörjaede möbleringen. Med tanke på att mitt sovrum endast går och möblera på 1-2 olika sätt, blev den enda ommöbleringen jag gjorde i sovrummet att flytta sängen till en annan sida av sovrummet, och vet ni vad? Den lilla förändringen gjorde en sjukt stor förändring, jag aldrig sovit så gott som jag gjorde inatt. Hursomhelst, då jag gjort det, började jag dammsuga, torka golven, byte gardiner i sovrummet och tvrummet, och flyttade alla lila saker i sovrummet till tvrummet. Plötsligt hade jag gjort om mitt svart/röda tvrum till ett lila istället. Sjukt hur kreativ man kan vara ibland. Idag är min enda lediga dag på veckan, har en del "måste göras" som jag skjutit upp, så det ska jag ta tag i. Har fortfarande kvar sifferdjungelsprojektet, har jag sagt att jag inte gillar siffror? Nu, kaffe..Sen påbörja projekt 1, sen 2, sen 3, and so on..... Ibland är dagarna för korta och planerna för många, feel me?
18 juni 2012
Humlefäktning i lägenheten
Jag har sagt det förrut och jag säger det igen, det dyker alltid upp någonting även om jag endast sitter och stirrar rakt fram. Ikväll när jag satt som en lugn och sansad människa, hörde jag någonting som brummade. Min instinkt sa mig att det var en humla, så jag kollade bakom mig och där var den. Stor som ett matskedsmått flög den omkring i min lägenhet. Med tanke på att jag ramlade på en humla och fick den i ögat när jag var liten när jag gjorde cirkuskonster på en trampett..... (ja det är sant), blev jag självklart hysterisk. Jag visste inte vart jag skulle springa/gå eller gömma mig..fram tills jag såg min fitness-tidning. Jag rullade ihop tidningen, och väntade att den (humlan) skulle sätta sig. Den flög till mitt fönster och försökte fly ut, men jag kom hack i häl efter den med min tidning i högsta hugg. Med tanke på att jag förmodligen var räddare än humlan, kastade jag tidningen rädd som satan, men missade. Humlan blev mer och mer förbannad, och började brumma mer och mer, och jag blev mer och mer rädd att den skulle få ett ilsket utbrott och flyga och attakera mig. Tillslut, jagade jag ut den ur min lägenhet och smällde igen balkongdörren, så att den inte (ilsken som den var) skulle hämta sina humlekompisar. Puhhhhhhhhh....Kommer hädanefter alltid stänga, låsa och bomma igen min balkongdörr så inga humlor någonsin har chansen att flyga in hos mig.
Livsnjutare
Slutade jobbet kl tre, drog och hämtade upp en kär vän, & vi drog vidare till en strand där jag spenderade mycket tid när jag var mindre. Det är helt sjukt vilken lugnande inverkan vatten kan ha på en. Det yrväder som jag vanligtvis brukar vara blev plötsligt lugnare än lugnet själv, vilken verkligen inte hör till vanligheten. Blev sömnfärdig under bilresan hem och jag kände mig som ett litet barn som endast ville lägga mig i baksätet och sova. Drog förbi farmor en stund och hälsade på, och nu är jag hemma. Känner mig sjukt trött, så ikväll blir det en tidig kväll. Tänkte lägga mig... typ nu.
Ni vet känslan som uppstår
Ni vet känslan som uppstår när man just precis har lagt sig ner och ska sova, och sen kommer på att man glömt bort att bortsta tänderna, eller kommer på någonting annat som man måste göra, typ äta? Jag skulle somna, men när jag väl försökte varva ner och låg i sängen och stirrade upp i taket, insåg jag att jag självklart att jag var hungrig. Jättehungrig. Min magkänsla sa mig att om jag inte skulle gå och äta, skulle jag inte kunna somna. Så jag var självklart tvungen att kliva upp och äta. Jag tänkte gå och käka upp mitt älsklingsglasspaket som ligger i frysen och säger: ät mig! , men insåg snabbt att det var ovärt med tanke på att jag var hungrig, så jag klev upp och kokade kantarellsoppa. Nu ska jag upp om fem timmar...Men. jag är mätt och känner ingen stress (med tanke på att jag alltid sover få timmar om natten) Jag har överseende om ni bloggläsare blir stressad av mitt hetsiga liv!!! Om jag inte var jag och läste min egen blogg skulle jag bli sjukt stressad av vissa inlägg, haha. Det är inte lätt för er som inte är van att leva ett så hetsigt liv, med hungerkänslor så man inte kan sova & kantarellsoppa mitt i natten. Nu sitter jag såhär, som ni ser på bilden nedan och ylar på balkongen...Nej, hah för tillfället gör jag inte det.... (dör av skratt för mig själv för det likagärna hade kunnat vara så att jag faktsikt gjorde det!) Jag ligger i sängen, mätt, och ska gå och lägga mig. Bättre sent än aldrig, right? Godnatt alla mina hemliga bloggläsare som aldrig vågar klia fram och komentera en rad eller två. Nu ska jag sova, på riktigt.
17 juni 2012
Hej bloggen och ni som läser
Nu var det ovanligt lång tid sedan sist jag skrev, jag kan inte påstå att det inte har hänt någonting sen sist med tanke på att det alltid händer saker i mitt liv, även om jag endast sitter och stirrar på en stol. För att göra en lång historia kort, har jag spenderat helgen med att: vara på båten(arna), rökt vattenpipa, slagit sönder en blomkruka, legat och skrattat så hysteriskt så både jag och personen jag skrattade med, fick kippa efter andan (älskar våra skraattattacks-anfall). sovit för få timmar (ingen ovanlighet,men) fått träningsvärk, och haft översvämning, ringt skatteverket för att få reda på att det enda kravet för att få tillbaka skatten innan midsommar var att fylla i kontonumret (någonting som jag självklart inte gjort).... Detdär var en kort förklaring på en lång helg, typ. Imorgon börjar mitt sommarschema, jag känner mig sjukt peppad faktiskt, tur att jag gillar mitt jobb annars hade det nog inte varit så lätt att jobba hela sommaren. Nu ska jag bränna en skiva som jag ska pumpa imorgonbitti när jag gasar till jobbet, och sen sova.
14 juni 2012
Aceton och olja, olja och aceton
Har spenderat dagen med olja och aceton, och aceton och olja! Om vartannat...Fick huvudvärk av acetonlukten och det blev oljespår över halva hallgolvet. Det ska ju inte gå lätt när jag sätter igång och börjar böka med mina projekt. Hade även 3 personer med hjälpande händer, som försökte fixa med projektet jag startat. Jag kan meddela, att vi startade i eftermiddags...och det är inte klart än, på långa vägar. Bättre lycka nästa gång...med våra händer och vår tång. Heheeee Imorgon far mini-me till sitt andra hem för en längre tid, kommer bli sjukt tomt, kommer sakna honom jättemycket, men....I need to work myyyyyyy assssss offfff för o överleva i sommar. I do it for us.
13 juni 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)














